Sparka gärna lite till..

Jag är riktigt missnöjd med valet i år.. Till och med så missnöjd att jag knappt finner några ord det e ren ilska just nu iaf.

Jag är en av dem som redan ligger ner och kommer bli ännu mera sparkad på. Jag har vart sjukskriven i ca 8år pga av psykisk ohälsa. Nu har jag kommit såpass långt att jag känner att jag vill ha jobb men det borde ha skett tidigare. Och jobb ja det finns det så himla gott om ? eller nä det gör ju inte det. Och har jag nån utb nej och varför har jag inte det?? Jo för när jag gick i skolan och inte klarade av det och bad omhjälp då fick jag höra att jag ville vara som dem häftiga men det var inte så, jag ville vara duktig precis så duktig jag hade kunnat vara med lite stöd. Dem tog aldrig mig på allvar och det visade sig efter mååånga år att jag hade en diagnos som kräver en hel del stöttning. Jag har fått leva på sjukt lite pengar i många år i bidrag och folk tror seriöst att man vill leva så det e fan galet. Jag vill inget hellre än att kunna klara av ett jobb och tjäna pengar.
Jag känner en oerhörd press att jag måste ha ett jobb NU för annars vet jag ej hur vi skall klara oss och det värsta är att jag kanske inte ens är redo att fixa jobba heltid än men jag e absolut 110% taggad att försöka.. Jag har börjat söka lite här och där, det är ett stort steg för mig. På försäkringskassans program FAROS kan man få hjälp att komma ut i arbetslivet till en viss del.. tex arbetsträning som senare kan leda till lönebidrag om chefen vill ha dig kvar. Men om han inte vill det är du på ruta ett igen. Och vill han ha dig kvar så utnyttjar han självklart att han kan få betalt 80% av din lön i 1år å sen minskas det å när lönebidraget går ut så ska du ha en jävla tur om han vill/kan ha dig kvar på sin arbetsplats. Va händer annars? Jo eftersom FAROS bara gäller medans man har aktivitetsersättning som gäller tills man är 30år så har jag 1år på mig att hitta ett jobb genom dem som vill ha mig kvar.. Ja det är en salig röra. Mikael jobbar på detta viset och på papprena har han fast jobb men varje dag oroar vi oss att han kanske inte får vara kvar för det faktiskt är en stor kostnadsfråga. Vad händer om han ej får vara kvar och om jag ej har jobb?? socialbidrag?? jo men visst men då kommer Mikael oxå hamna på kronofogden för då kommer vi ej ha råd att betala av lån mm. Ja detta är bara en liten del i det stora hela men det får oss att må riktigt dåligt vilket inte alls känns bra. Och för er som tror att jag vill leva på bidrag ni kan ta er i röven JAG HATAR DET!!!

ja då fick man ur sig lite iaf..lite rörigt men jag e fan förbannad